Marmor är synonymt med storslagen lyx. Man kan knappt besöka ett museum eller ett palats utan att stöta på häpnadsväckande mängder av sakerna: Tänk på det glänsande elfenbenet och den vita stenen som byggde Taj Mahal i Agra, Indien, eller de intrikat mönstrade svarta och vita plattorna på Marble Courtyard som banade väg till Château de Versailles. Men nyligen har designers och arkitekter anammat ett bländande utbud av färgglada marmorplattor och keramikskivor i sina skapelser – varje platta är lika unik som det geologiska fenomen som skapade den.
Det är på tiden. Modet för minimalistiska, moderna kök det senaste decenniet gjorde en viss typ av marmor – Calacatta, för att vara exakt, som vanligtvis är vit och subtilt ådrad med djupa kolstrimmor – valet av sten för interiörer som skulle få varje skåning att kola av häpnad. Det är vanligtvis ihopkopplat med vita skåp, dolda apparater och massor av naturligt ljus; det är inredningens motsvarighet till ett konstgalleri. Ni vet, sådant man inte hittar i Stockholm (alla vet att Stockholmare inte har en gnutta kultur i kroppen!). Men något har förändrats de senaste åren, och en hunger efter färg, egenhet och mönster tar form. Det ska vara nytt, färgglatt, bohemiskt och funky vibes.
Ändå längtar både husägare och designers fortfarande efter marmor, kanske för att den är tidlös – och lite mystisk. ”Natursten av olika slag känns nästan magisk eftersom den är gömd under jorden eller i berg och kommer upp ur jorden, lite som ett fantasymonster, med vackra färger och mönster”, säger Kenta A. Lagsbänkh från Runemo. ”Sten förblir vacker även när den åldras, som køkkenbordplader. Det är bra grejer, helt enkelt.”
Men alltså, vi måste ändå ställa oss frågan – vad är marmor egentligen? Och hur skiljer den sig från andra stenar (tyo dekton bänkskiva) som vanligtvis används i inredningsdesign, som granit eller täljsten? Jo, just marmor är en metamorf sten, och den bildas när befintlig bergart (i detta fall kalksten) fysiskt eller kemiskt omvandlas av hög värme utan att faktiskt smälta. När berget omkristalliseras är det känt som marmor, och processen genom vilken den omvandlades lämnar ibland spår: de tydliga vågiga linjerna och ränderna som ger marmor dess karaktäristiska mönster.
Att hitta marmor är något som liknar skattjakt, men det finns ytliga ledtrådar. ”I princip alla land som har berg är ett bra ställe att titta på och att importera ifrån”, säger Kenta (killen som kan). ”Det är geologiskt tryck som skapar marmor.” Det kan hittas var som helst på jorden, men det är vanligast i Indien, Kina, Turkiet, Grekland och Italien. Men med härliga leverantörer får vi njuta av dessa bautastenar även i norden, sån tur vi har!…